Dagar av sorg, Dagar av glädje...

Efter en fin begravning av min mormor så sitter jag fortfarande kvar i Örebro, hos mor och far.

Sonen och jag har haft lite kvalitetstid. Det är gott att vara omgiven av familjen i sådan här tider.

Igår var sonen och jag uppe vid graven igen för att se hur det såg ut när de hade lagt igen den. Och det var fint..

Ett rådjur eller hare hade varit framme och nafsat lite i buketterna. Livet liksom går vidare vare sig man vill eller inte. Och det är något gott i det.

Jag blir både stolt och impad av min far som hade begravningen av mormor. Nå ja.. Idag bär det av hemåt igen. För nya äventyr och nya utmaningar.

Saknaden är stor men varm och kärleksfull.. Inte alls på samma sätt som när min bror dog för 18 år sedan. Då var sorgen stor svart och kvävande. Många slagsmål och konflikter som inte var lösta (som jag tro att det ska när det gäller ungdomar på 22 respektive 17 år som min bror var).

Men jag kan i bland trots tiden få panik över att min bror inte är kvar i bland oss.. Sorg är olika efter olika människor. men lika viktig och oftast sorgligt vacker.

Saknad är nödvändig för att vi ska veta att vi lever.. I bland så är saknaden egoistisk och bland inte... När det gäller min bror så är den egoistisk... Jag är fortfrande arg på honom för struntsaker som han gjorde.

Men det är ändå en glimt i ögonvrån av kärlek och uppskatning...

//G

Kommentarer

Ninna sa…
Åh, jag vet hur det är det där med en förlorad bror, jag tänker ibland fortfarande att jag ska ringa till min och kolla läget, eller be om hjälp med datorn eller så.. Men nej... 3 år sen iår som han avslutade sitt liv...

Populära inlägg i den här bloggen

Försöker lära mig mer om mitt funktionshinder.

Självmord

Feedburner, Facebook och socialamedia